Historia och tradition

För att kunna göra resan "Shambhalas krigarskap", dvs. att öppna våra hjärtan och utveckla vaken oräddhet, kan vi till att börja med utgå från vårt personliga förverkligande av äkthet och grundläggande godhet.
För att fortsätta resan är det däremot nödvändigt att ha en guide. Att slutgiltigt kunna ge upp själviskhet, eller ego, är endast möjligt om vi har ett levande exempel, någon som har gjort det före oss. Det här är begreppet tradition inom Shambhala, hur det fullständiga förvekligandet av sundhet kan ges till en människa i Shambhalavärlden så att han eller hon kan ta till sig den och medverka till att den också kan uppnås av andra.

Undervisningens ursprung:

Det sägs att den första Shambhalaundervisningen gavs av Buddha till Shambhalas förste kung, kung Suchandra. Det sägs vidare att när kungen bad Buddha om undervisning, Buddha frågade, "Vilken slags undervisning vill ni ha?" Suchandras svar var mycket uttryckligt. Han ville ha undervisning som hjälpte honom och hans undersåtar, men som inte krävde att de skulle bli munkar, att de inte skulle behöva ge upp sina liv och sina känsomässiga nöjen. Han var orolig för att om alla hans undersåtar blev munkar och nunnor, skulle hans kungarike falla isär. Som svar skickade Buddha ut sina munkar ur rummet och gav den första Shambhala undervisningen.

Överföring till Tibet: Padmasambhava och Gesar

Padmasambhava var en av de största lärarna som förde in Buddhismen i Tibet. Han uppfattades ha sitt urspung i Buddhorna, och blev tantrisk mästare som överförde Buddhas hela undervisning till Tibet på ett modigt, kompromisslöst sätt. Gesar of Ling är en episk Tibetansk hjälte, en krigare som är ämne för Sagan om Gesar av Ling och oräkneliga historier, verkliga eller mytiska. Emellertid var ha inte bar en legendarisk krigare: han uppfattades också som en fullt upplyst kung som manifesterade Shambhalaundervisningen när han regerade sitt kungarike. Han hjälpte till att sprida de Buddhistiska lärorna i Tibet genom att göra dem till en del av samhällets struktur.

Överföring till väst:

När Chögyam Trungpa Rinpoche kom till väst, började han instruera intresserade elever i Buddhism och i meditation. Han lyckades plantera en sann Dharma i väst, och en stor grupp elever växte fram runt honom. Därför var det förvånande när han 1977 började introducera den nya Shambhalaundervisningen, för att kunna presentera meditation till en bredare publik med många olika religiösa och andliga anknytningar.

Det här intresset uppstod emellertid inte helt plötsligt. Det fanns redan under hans utbildning i Tibet, där han studerade olika texter med anknytning till den här traditionen. När han flydde från Tibet arbetade han faktiskt redan på ett manuskript om Shambhala. Även om han inte pratade så mycket om det i början, funderade han på hur han skulle presentera de här undervisningen i väst. Under 1976 kom de fram på scenen: Han började ta emot texter som var relaterade till Shambhalaundervisningen. Inom Tibetansk Buddhism finns en tradition av att vissa lärare hittar texter, så kallade terma, som gömdes antingen i verkligheten eller i det undermedvetna för länge sedan av Padmasambhava. De här undervisningarna sägs vara mottagna hellre än författade.
Trungpa Rinpoche började introducera sina elever för den här undervisningen, och Shambhalaträning var född.

1978 utnämde Trungpa Rinpoche sin son, Sakyong Jamgön Mipham Rinpoche som sin arvtagare. Han hade inte bara uppfostrat sin son som en "Shambhalian" redan från unga år, utan Mipham var också en reikarnerad berömd Buddhistlärare inom Shambhalatraditionen. Det sägs att när den första Mipham låg på dödsbädden, frågade hans elever honom var han skulle återfödas, vilket var vanligt i Tibet. Han svarade att han inte skulle återfödas i Tibet, utan i stället skulle resa till Shambhala.

Sakyong Mipham Rinpoche är nu huvudlärare inom Samfundet Shambhala.